Frunk och dess betäckning

Sedan åtminstone 1910-talet, då förbränningsmotorn på allvar började slå igenom och marginalisera elbilen (bland annat som ett resultat av uppfinnandet av startmotorn), har det i bilens front ofta suttit en (förbrännings)motor i motorrummet under bilens motorhuv.

I många mitt- och svansmotorförsedda åkdon, till exempel DMC DeLorean, Simca 1000 och Tatra 603, men också i den mindre exotiska Volkswagen Typ 1, har det förvisso i stället funnits (möjlighet att inreda) ett främre bagageutrymme under huven (eller vad man nu ska kalla den).

Vy över främre bagageutrymme i VW Typ 1 Cabriolet [1]

I dag börjar det främre bagageutrymmet åter bli ett vanligt inslag, åtminstone i (en del av) dagens elbilar: bland annat Tesla Model S och Volvo XC40 Recharge P8 har fått denna utrustning. Utrymmet benämns dock inte längre endast med flerordiga nominalfraser som främre bagageutrymme (eller eng. front trunk). Det har istället begåvats med en betydligt smidigare benämning i form av det inlånade frunk, som väl rimligen uttalas [ˈfrɵŋk], i likhet med hur vi uttalar etablerade svenska ord som trunk ‘större resväska/sportbag, koffert’. (Från 1930-talet och framåt användes ofta i sportrapporteringen uttryck som laget kunde resa hem med tre raka vinster i trunken, något som som minskade mycket kraftigt från 1990-talet till förmån för den mer konkreta sportväskebetydelsen; numera är det väl mest vinster i bagaget som gäller!).

Ordet böjs förslagsvis enligt 2 deklinationen: frunk, frunken, frunkar.

Blottlagd frunk i Tesla Model S P70 [2]

Frunk verkar vara en sentida teleskopbildning (portmanteau) av front och trunk, en bildning som har fått betydligt starkare fäste i Sverige än den brittiska varianten froot (front + boot). Det uppträdde första gången i svensk dagspress så sent som någon gång i början av 2019: i en annons för Båtmässan i Göteborgs-Posten den 26 januari 2019 (s. 8) talas det om kommande Audi e-trons extra frunkutrymme fram. Enköpingsposten talar den 20 mars samma år om förvaringsutrymmet ”frunken” inom citattecken, vilket signalerar att skribenten ännu inte uppfattar ordet som riktigt etablerat.

I andra typer av texter finner vi mycket tidigare exempel från Norden, där ett av de första är i ett norskt elbilsforum 2013, där det diskuteras vad frunken ska heta på norska. Det teleskopas fram förslag som fraggasjerommet och forgasjerommet. Motsvarande har senare även föreslagits för svenskan i olika diskussionstrådar; exempelvis förs fragage fram som en möjlighet här. (Det är dock inte troligt att ord som fragage får någon större spridning i detta läge, när frunk redan har fått fäste.)

Någon gång kring slutet av 2013 började frunk användas i svenskan, vilket nog till stor del berodde på att Tesla kallade det främre utrymmet för just frunk (och Model S började ju säljas i Sverige 2013). Se även till exempel nedanstående klipp från vad som verkar vara premiärvisningen av Model X i Los Angeles den 9 februari 2012 [3]:

Även om Tesla tvivelsutan populariserade frunk är det troligtvis inte Tesla som var först med ordet. Ordet är, i likhet med ord som brunch (eller frunch) och hemester, bildat genom sammandragning av befintliga, välkända, betydelsemässigt transparenta och frekventa orddelar, och det vore därför inte överraskande om någon skulle ha kommit på ordet tidigare. Det finns också vittnesmål om att frunk användes även före 10-talet, vilket stöds bland annat av att ordet används om det främre lastutrymmet på en Toyota MR2 redan 2005.

Huven eller luckan

Vad ska man då kalla frunkens betäckning, alltså den överbyggnad som täcker utrymmet? Sedan början av 1900-talet har vi använt motorhuv, men om nu motorn saknas så kan man kanske säga huv, som av tradition har använts om det som täcker större utrymmen i fronten? En huv var visserligen på 1910-talsbilen just en huv (alltså en huva): en hattliknande ”hood”, en kupformig betäckning:

Empire 20 Model B, årsmodell 1910, med en tydlig motorhuv [4]

En jämförelse med andra huvar, till exempel skorstenshuvar, ger ännu en hint om ordets kupformiga betydelsekomponent:

Skorstenshuvar i plåt [5]

Bakluckan avsåg tidigare den bakre öppningsbara (eller, rättare sagt, avlyftningsbara) luckan på kärror av olika slag, till exempel en dragkärra; den 20 september 1902 efterlyses en sådan kärra med avlyftbar baklucka i Stockholms-tidningen (s. 4). Men redan 1905 efterlyses en baklucka ”af spjälor till en automobil”.

En äldre kärra [6]

Bagagelucka är ett något senare ord med en helt annan användning. Det avsåg i slutet av 1800- och i början av 1900-talet främst den lucka på en järnvägsstation genom vilken man kunde lämna och hämta bagage (den andra centrala luckan var såklart biljettluckan). Det var annars inte jättevanligt med luckor för bagage på automobiler vid denna tid, eftersom bilarna istället utrustades med koffertar (eng. trunks!) istället, såväl bak som fram:

En SCAT (Società Ceirano Automobili Torino) av årsmodell 1911 med koffert framtill [7]

Först kring 1930 dyker bagageluckor upp som utrustning på bilar, ofta med reservhjulet utanpå. I de fall luckorna även innefattade dynor för extrasäten, kunde de också kallas svärmorsluckor (engelskan tog fasta på innehållet: rumble seats), som på denna Ford från 1931 [8]:

På A-Forden framgår tydligt de utseendemässiga skillnader mellan huven och luckan som än i dag delvis är relevanta: huven är stor (och välvd), medan luckan är mindre (och rakare). Vidare noteras såklart placeringen: huven sitter fram och luckan sitter bak. I synnerhet det senare gör nog att (motor)huv och baklucka sannolikt kommer att leva ett tag till, förmodligen parallellt med mer transparenta former som framlucka och baklucka för dem som inte riktigt accepterar motorhuv för luckor över utrymmen som saknar motor för fordonets framdrivning.

Tydligen talar också Tesla numera i sitt svenska gränssnitt om huv och baklucka, och i Model 3:s bruksanvisning samt i bruksanvisningen för Model S används framhuv, huv och främre bagageutrymme respektive bakre bagageutrymme. Intressant nog används till och med motorhuv i avsnitten om hur man kontrollerar batteriets kylvätska, liksom i presentationen av den aktiva motorhuven i Model S om ska skydda gående (Modes S:s bruksanvisning s. 69). Trots att det saknas en motor i utrymmet. Det vore dock inte konstigare att tala om motorhuv än att tala om exempelvis handskfack, hatthylla, gaspedal i en elbil eller kofångare (som från början satt på lok och var avsedd att fösa undan kor från spåret).

Noter

[1] Volkswagen Käfer Cabrio, 1961 by Brücke-Osteuropa (Public domain)

[2] Tesla Model S P70 exhibited at the Salão Internacional do Automóvel 2016 São Paulo, Brazil by Mariordo (Mario Roberto Durán Ortiz) (CC BY-SA 4.0)

[3] Tesla ModelX Frunk – Musk copes with Live Demo Fail: https://www.youtube.com/watch?v=SA0uwQqyGCw

[4] 1910 empire by Larry D. Moore (CC BY-SA 3.0)

[5] Chimney Fireplace Roof by Hans (Public domain)

[6] A Wooden Farm Cart by Peripitus (CC-BY-SA-3.0)

[7] SCAT 1911 by Buch-t (Public domain)

[8] The 1931 Ford Model A Deluxe Rumble Seat Coupe Part 2: https://www.youtube.com/watch?v=ItXeaFATihs

2 reaktioner till “Frunk och dess betäckning

  1. Profilbild för Gunnar M

    Rubrikens ”betäckning” verkar lite … udda.

    Gilla

    1. Profilbild för Kristian Blensenius

      Ja, det är väl en lite ålderdomlig användning av ”betäckning” som avser det som bildar hölje över något, dvs. luckan/huven.

      Gilla

Lämna ett svar till Kristian Blensenius Avbryt svar

search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close