Innehållsförteckning
- ”Det heter inte däckbyte, det heter hjulbyte”
- Vad säger folk – och branschen?
- Därför lever förvirringen
- Språket tål flera uttryck för samma sak
- Verbets betydelse
- Så vad är egentligen en ”fälg”?
- Cykelns fälg
- Hjulfälgar
- Kapezethjulet: en av de första moderna ”fälgarna”
Blinkar du ut när du kör i cirkulationsplats? Såklart inte: du kör i cirkulationen, knappast i hela cirkulationsplatsen, som ju inkluderar rondellen. Precis som du knappast öppnar dörren till ett rum. Öppnar du dörrhålet? Nej, du öppnar ju bara dörrbladet. Och du demonterar såklart inte karmen också. Har du låst bilen? Nej, du har bara låst bildörrarna. La du väskan i bakluckan, eller var det inte i bagageutrymmet du la den? Har du efterdragit hjulen, trots att det bara är muttrarna eller skruvarna som efterdras (eller efterkontrolleras, som numera är däckbranschens rekommendation).
Och så vidare. Inga problem med att förstå metonymi här. Ingen invänder till exempel att det egentligen är muttrarna som efterdras. Språket tillåts vara funktionellt.
I alla fall tills det årliga däckbytet kommer på tal.
”Det heter inte däckbyte, det heter hjulbyte”
Två gånger per år upprepas samma sak: någon meddelar att det är ”dags för däckbyte”, och någon annan svarar: ”Jag fattar ingenting, ska du kränga på nya däck på fälgarna?” Eller ”App app, du tänker byta hjul, inte däck”.
Resonemanget är bekant. Avses hela paketet – däck monterade på fälg – så är det hjul som ska användas, enligt kännarna. Alltså borde det heta hjulskifte, inte däckbyte.
Problemet är att detta resonemang bortser från hur språket används. Det viktiga vid det säsongsvisa skiftet är att det är däcken som skiftas, inte fälgarna. Jag byter sannolikt inte från sommardäck till vinterdäck främst för att jag vill byta alufälgar mot plåtfälgar. Jag vill främst byta typen av däck. Och så följer fälgen med på köpet: i fråga om bildäck (men inte till exempel i fråga om cykeldäck) är det inte ovanligt att däck och fälg hänger ihop under off-season-förvaringen, eftersom vi ofta inte orkar med att kränga på och av däck vid varje byte. Vi har olika hjuluppsättningar istället.
Vad säger folk – och branschen?
Det är rätt tydligt att däck används standardmässigt även för att beteckna hjul. Metonymi.
I detta inslag klarar till exempel reportern inte att byta bildäck själv. Nej, vem skulle göra det med sina bara händer? Undrar kanske någon. Men långt ifrån alla.
I denna video får vi följa med vid en (fiktiv) uppkörning där aspiranten uppmanas göra en säkerhetskontroll av trafikinspektören, mer specifikt en kontroll av ”hjul och däck” (se 1:40– i denna video: https://www.facebook.com/share/v/1AAkqzvpDn/).
I reklam för en servicelyft ska det bytas däck: https://www.facebook.com/reel/1208740517827420
Inom branschen meddelar man att det är dags för årets däckbyte:
https://www.facebook.com/backalyckaservice/videos/1397402765292767
https://www.facebook.com/reel/1499036908043405
Och så vidare. Exempel på hur varierande orden kan användas illustreras i detta radioinslag (https://www.sverigesradio.se/artikel/williams-chock-falgarna-pa-a-traktorn-stulna), där den intervjuade omväxlande fått däcken och fälgarna stulna.
Även här har en A-traktor blivit av med däcken och står mer eller mindre på bromsskivorna: https://www.sverigesradio.se/artikel/dacken-pa-milos-a-traktor-stals-nu-varnar-han-andra. Inlägg som direkt får mothugg i kommentarsfältet finns här.
Här en nyhet om ett antal bilar som har tappat däcken, men i själva verket är det hjulbul… förlåt hjulskruvarna som har lossnat: https://www.sverigesradio.se/artikel/dacket-lossnade-medan-isabelle-korde-flera-drabbade-av-sabotage–2
Ett av e-handelsföretagen inom försäljning av däck och fälg, Däck365, skriver på sin informationssida om däck att ”Ett däck är en ringformad komponent som monteras på ett hjul”. Sitter däcket alltså på hjulet? Är det inte däck + fälg som utgör hjulet? Samtidigt anges på samma sida att hjulet ”inkluderar fälg, däck och eventuella tillbehör som navkapslar eller hjulmuttrar”. Så när jag byter hjul byter jag alltså även eventuella navkapslar och hjulmuttrar? Inte lätt, detta!
Och det heter däckhotell snarare än hjulhotell, även i det fall jag lämnar in däck på fälg där.
Och, nu kommer något som kan uppröra en del: på däckverkstaden säljer de även fälgar och kompletta hjul. Se till exempel https://www.dackteam.se/kompletta-hjul?page=1.
- Sammantaget: vi kan byta däck på verkstaden när vi byter hjul, vi kan köpa däck i annonser och få hjul. Däck finns på däckhotell snarae än på hjulhotell. Däckverkstäder kan i många fall även fälgar.
- Någonting talar för att däck är helt okej att använda, även för hjul.
Därför lever förvirringen
Det är nog alltså inget modernt slarv som gör att folk talar om däck. Det är ett arv från teknik- och språkhistoria. När dagens däckhandlare skriver att ”Ett däck är en ringformad komponent som monteras på ett hjul” och samtidigt definierar hjulet som däck + fälg + tillbehör, ser vi samma glidning även inom däckbranschen (eller ska vi säga hjulbranschen?).
Språket tål flera uttryck för samma sak
Vid säsongsskiftet är det däcken som är poängen. Man byter inte från sommardäck till vinterdäck för att man längtar efter plåtfälgar, utan för att man vill ha ett annat däck mot vägbanan. Därför känns däckbyte språkligt rimligt, även när fälgarna råkar följa med i paketet.
Att vi samtidigt talar om hjulskifte är inget problem, precis som vi kan låsa huset, låsa dörrarna och, i vissa fall, låsa låset och mena ungefär samma sak.
- Det levande språket tål nämligen parallella benämningar.
Verbets betydelse
Det är ofta däckbyte och att byta däck som är problemet enligt vissa. Men samma personer, är mitt intryck, verkar ha mindre problem med däckskifte och att skifta däck. Kanske är det för att det senare delar efterled med sammansättningen hjulskifte? Skifta innebär kanske också lite mer att man byter mellan uppsättningar av däck som man redan har, snarare än att köpa nya däck?
Hur som helst så verkar verbet ha betydelse. Det finns också vissa verb som verkar göra att bytet av just däcket hamnar i fokus, nämligen:
- kränga om däcken
- lägga om däcken (jfr också substantivet däckomläggning, som i däckomläggningsmaskin, även kallad däckmonteringsmaskin, däckkrängare eller, kort och gott, däckmaskin).
Så vad är egentligen en ”fälg”?
En gång i tiden var det enkelt. Hjulet var en massiv anordning som exempelvis en vagn kunde rulla på (se till exempel SAOB).
Men sedan har andra ord tillkommit i den moderna människans vokabulär, till exempel fälg. Ett ord belagt så sent som 1897 som ‘benämning på den utåt rännformiga hjulring (hjulskena) över vilken gummiringen fastsättes’, enligt SAOB:s beskrivning från 1926.
En fälg är alltså bara kanten av fälgen? Njae, jämför även med engelskans motsvarighet rim (”Old English rima ‘edge, border, verge, coast‘”), där diskussionen ser ut på detta sätt enligt Wikipedia:
Some authors are careful to use rim literally for only the outer portion of a wheel, where the tire mounts, just as the rim of a coffee cup or a meteor crater does not refer to the entire object. Others use rim to mean the entire metal part to which the tire mounts, because the rim and the wheel are often cast or stamped from a single piece of metal instead of being distinct as with wire wheels.
Ordet rim är såklart etymologiskt något helt annat än ordet fälg, och det är ju olika språk vi talar om. Men i detta fall verkar orden vara någorlunda parallella i ett avseende: deras användning verkar vara lika rörig. Både rim och fälg är ord med historiskt glidande betydelse, delvis beroende på den tekniska utvecklingen.
Enligt Svensk ordbok (SO) är fälg en ‘ringformad metallskena som däck fästs på på t.ex. cykel el. bil’. Notera alltså: metallskenan. Inte hela hjulgrunden i metall, som på exempelvis en modern bil.
Beskrivningen är historiskt underbyggd. På ekrade hjul – på vagnar, velocipeder och tidiga automobiler – är fälgen den yttersta delen, ovanpå ekrarna, som gummiringen, eller däcket, sitter på.
Precis som engelskans rim har dock fälg börjat användas vidare under den senaste tiden – sedan år 1900 ungefär – särskilt sedan hela hjulet började pressas eller gjutas i ett stycke. Då blev det lätt att låta fälg beteckna hela metallbiten inom däcket.
Detta hjul påminner för övrigt om uppbyggnaden hos ett gammalt ekrat lokhjul. Även där saknas fälgen, för den verkar också kallas lötring. Se till exempel Järnvägsstyrelsens handledning i vagnlära (1944), s. 25–28, där lokhjulet anges bestå av ett hjulnav, ekrar, lötring (den yttre ring som omsluter hjulstommens lötar) och, först därefter, en hjulring (med fläns och löpyta).
Cykelns fälg
När vi byter till vinterdäck på bilen en gång om året så byter vi som sagt ofta ut däcken + fälgarna. Men på cykeln krävs normalt inga dyra och klumpiga däckomläggningsmaskiner eller otympliga däckjärn, så här byter vi typiskt just bara däcken: https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=pfbid0K2G6rX5goHpVXpFGDBvTf1JDeu9VerJ4YZw17cDaTrUiQm4URQAWgmWXhs5pJDpbl&id=100090132520187
Att byta fälg på cykeln är en annan sak. Fälgen är nämligen, åtminstone i fackhandeln, enbart den yttre krans där man fäster däcket. På cykeln är också hjulet ibland något annat än på en bil: hjulet innefattar nav, ekrar, nipplar och fälg (och kanske fälgband och koppling till navet).
Vad hjul + däck kallas på en cykel vet jag inte, men jag skulle tro att det vanligaste är att kalla även detta för hjul?
Hjulfälgar
Släktskapet mellan cykeln och de tidiga automobilerna ser vi också i sammansättningar som hjulfälg i gamla annonser.
Precis som cykelns rännformiga skena, var hjulfälgen på de tidiga automobilerna också den yttre delen ovanpå vilken ringen (”däcket”) sattes. Några år in på 1900-talet blev automobilfälgarna dessutom avtagbara:
Från början var det alltså ingen större skillnad mellan cykelhjulets fälg och bilhjulets fälg. I annonsen nedan ser vi var man kunde förvara den avtagbara fälgen:
Nedan bilder på avtagbara fälgar (inklusive däck):
.
Fälgen framställs i nyheterna och annonserna som närmast integrerad med hjulringen, eller däcket, för att tala modern svenska. Det var i alla händelser inte alltid så viktigt att skilja mellan fälg och däck. Detta framkommer inte minst nedan, i beskrivningen av Scania-Vabis tre bilmodeller som släpps 1914. Dessa kunde antingen fås med löstagbara fälgar eller med hela stålekerhjul:
Fälgarna fästs, som synes på T-Forden ovan, rätt enkelt på karossen när de inte används, till exempel med ett plattjärn som klämmer fälgen uppe och en skruv i nederkant, och de tappades därför inte sällan bort. Då blev det annons i tidningen:
Kapezethjulet: en av de första moderna ”fälgarna”
Med den avtagbara hjulet, till exempel det helgjutna stålhjulet ”i form af ett trähjul”, Kapezethjulet, kom fälg att användas om hela metallstycket – inklusive ekrar och annat – innanför däcket.
Vi var i en situation där vi hade både reservhjul och reservfälgar:
Och här är vi i dag. Det är alltså inget modernt slarv som gör att folk säger ”fel”. Det är ett arv från teknik- och språkhistorien.
Och det är det språkliga sammanhanget som avgör tolkningen av att byta däck. De (få) gånger sammanhanget är otillräckligt, kan vi byta hjul istället.
Ord och bil 
.jpg){kind=link}
.jpg){kind=link}