Uttryck som Kvinna körde på en annan bil är inte helt ovanliga, men är intressanta vid närmare påseende. Det komparativa pronomenet annan betyder enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) ‘som inte är identisk med viss företeelse, men ofta av samma slag’. A kan alltså göra något med en annan A, men A kan knappast något med en annan B. Men, en kvinna och en bil är ju inte av samma ”slag”? Sedan är det väl inte barnvagnarna som åker gratis, utan snarare de som reser med barnvagnar?
Andra liknande exempel är rubriker som Barnvagnar fortsätter åka gratis eller påståenden som att ”bilar utan barn” parkerar på familjeparkeringar.
Och hur kan ambulansen prata i denna nyhet:
– Ambulansen sa att två timmar till ute så hade jag inte överlevt.
Bilar och cyklar
I nyhetsmedier kan man läsa rubriker som dessa:
Bil krockade med cyklist
Rubriken väcker undran (se till exempel här, här, här och här): Var bilen förarlös, självkörande? Om inte, varför stod det inte istället
Bilist krockade med cyklist
eller åtminstone, för att behandla fordonen likvärdigt,
Bil krockade med cykel
?
En del menar att ordvalen i rapporteringen är ett resultat av trafikmaktordningen. Bilisten, och därmed bilen, är normen i trafiken (detta torde det inte råda någon tvekan om), och nyhetsrapporteringen cementerar maktordningen genom att frånta bilisten ansvar för kollisionen. Tanken skulle kunna vara att media tonar ner ansvaret hos den som utgör normen, och den som är överordnad, i trafiken. Samtidigt behåller den underordnade trafikanten, cyklisten, sitt ansvar genom att beskrivas som just cyklist [1]. Bilisten blir bil när den gör fel och krockar med till exempel en cyklist, som dock fortfarande är cyklist och inte cykel.
Resonemanget verkar utgå från uppfattningen att vi, även i fallet med bilister och cyklister, använder språket på ett medvetet sätt för att inte bara spegla utan kanske även forma hur andra ser på världen. Att vi bildar olika begrepp beroende på vilka ord vi använder (eller vilket språk vi talar). Resonemanget ansluter till det som populärt kallas Sapir-Whorfhypotesen, som finns i flera varianter. Den är omdiskuterad och man kan läsa en kort översikt över den i Språktidningen. Ett välkänt föredrag på temat, utifrån en svagare och mer balanserad variant, som handlar om att språket så att säga kan underlätta vissa tankemönster, är TED-talk:et How language shapes the way we think. Föredragshållaren har skrivit flera arbeten om hur formuleringar påverkar till exempel skuldbeläggande. I en artikel (Fausey & Boroditsky 2010) undersöks hur personers attityder till skuld förändras beroende på om de läser ”agentiva” formuleringar som hon välte bordet eller ”icke-agentiva” formuleringar (dvs. konstruktioner som saknar en ”utförare”) som bordet välte.
Jag tänkte nu inte gå in på huruvida hypotesen eller, rättare sagt, dess olika varianter, är rätt eller fel baserat på om vi väljer att tala om exempelvis bilar eller bilister. Som i så många andra fall kan det mycket väl ligga något i att ordvalet i det specifika fallet påverkar, eller underlättar, en viss del av begreppsbildningen, men det är oklart på vilket sätt.
Istället ska det handla om metonymi. Fenomenet betyder ungefär ’namnbyte’ och avser fall där ett uttryck (eller, rättare sagt, koncept) ersätts av ett annat som är associerat med (men inte nödvändigtvis likt, för då närmar vi oss det närliggande metaforik) det förra och därigenom för tankarna åt samma håll. Exempel:
- polisen slog till mot flera adresser [personer boende där]
- pennan [det skrivna ordet] är mäktigare än svärdet [vapenmakten]
- det behövs fler händer [arbetande personer] i vården
- tusen kronor per skalle [person]
- detta beteende måste stoppas redan i vaggan [tidigt i livet]
- lämna över klubban [ordförandeskapet]
- Sverige [de som styr Sverige] tvekar om europeiskt stödpaket
- byn [invånarna] har gått samman
- låsa upp huset [låset/dörren]
- sätta på potatisen [spisen/hällen/plattan]
- finns du [uppgifter om/produktion av dig] på nätet?
- papper [ark av materialet papper]
- kartong [låda av materialet kartong]
- kork [plugg av materialet kork]
- lägg den i bagageluckan [bagageutrymmet]
- artikeln [den som har skrivit artikeln] har pratat med några berörda
- mjukglassen [maskinen] är sönder.
I det aktuella fallet med bilar istället för bilister handlar det om att ”behållaren”, dvs. bilen, kommer att metonymiskt beteckna även sitt ”innehåll”, dvs. bilföraren (metonymen har för övrigt fått namnet VEHICLE FOR CONDUCTOR i litteraturen; Amaral & Cançado 2020). Denna typ har vi gott om exempel på:
- ska vi inte gå ut och ta oss ett glas [dvs. innehållet i glaset]?
- jag ska bara packa upp väskan [innehållet i väskan]
- hacka dillen medan grytan [innehållet däri] kokar
- Rosenbad [de som arbetar i den byggnaden] jublar
- näsan [slemmet i näsan] rinner
- bäcken [vattnet i den] har torkat ut
- röka pipa [tobaken i pipan]
- hela rummet [personerna i rummet] brast ut i en applåd
- … till slut sjöng hela bussen [personerna i bussen] för mig! [Citat]
- Duschar och toaletter för gästande båtar [personer]. [Skylt vid brygga].
Sedan har vi fall som toalett, som tidigare användes om hygienisk och kosmetisk personvård (göra sin toalett), som kunde utföras med toalettartiklar. Det rum som användes för toalettbestyren kom också att kallas toalett. Sedan utvecklades metonymin till att inkludera även en del av innehållet, toalettstolen eller klosetten, som vi ju också kan kalla för toalett till vardags.
Undersökning
För att se om just kontrasten bil : bilist går att härleda till någon särskild maktordning, ges nedan några frekvensuppgifter från en titt i svensk presstext under en period av 20 år. Källan är Mediearkivet (inloggning krävs), där alla textkällor valts för perioden 2000-01-01–2020-01-01. Sökningen görs på verb i preteritum, eftersom jag antar att denna form används i nyhetsrapporteringen (detta gäller inte i exempelvis polisrapporter, där presens ofta används istället). Sökningen är av typen ”exakt fras”, dvs. orden i sökträffarna ska komma i den ordning jag skriver in orden i sökfältet.
Jag inkluderar inte ”subjektet” i sökningarna av den anledningen att det är svårt att veta om hela subjektet, eller ens relevanta delar av det, har inkluderats i sökningen. En sökning som ”cykel krockade med bil” utesluter till exempel inte satser där cykel inte är huvudord i den nominalfras som fungerar som subjekt utan en del av dess efterställda bestämning, till exempel En man på cykel krockade med bil, Två personer som färdades på samma cykel krockade med bil och så vidare.
Om vi söker på fall där fordonet eller föraren är utsatt för krockvåld, vilket vi kan få genom sökningen ”körde på x” (x = godtyckligt valt fordon/godtyckligt vald förare), ser vi ett förväntat mönster för cykel- och bilekipage. Betydligt fler cyklister än cyklar blir påkörda, till exempel. Notera dock också att bilar blir påkörda betydligt oftare än bilister:
| Söksträng | Antal |
| ”körde på cykel” | 43 |
| ”körde på cyklist” | 1 259 |
| ”körde på skateboard” | 0 |
| ”körde på skateboardåkare” | 40 |
| ”körde på moped” | 139 |
| ”körde på mopedist” | 171 |
| ”körde på motorcykel” | 76 |
| ”körde på motorcyklist” | 20 |
| ”körde på bil” | 1 165 |
| ”körde på bilist” | 63 |
| ”körde på lastbil” | 153 |
| ”körde på lastbilsförare/lastbilschaufför” | 2 |
| ”körde på buss” | 98 |
| ”körde på bussförare/busschaufför” | 2 |
| ”körde på tåg” | 4 |
| ”körde på lokförare” | 0 |
| ”körde på flygplan” | 7 |
| ”körde på pilot” | 0 |
| ”körde på fartyg” | 2 |
| ”körde på sjökapten” | 0 |
| ”körde på häst” | 138 |
| ”körde på ryttare” | 16 |
Men vi ser också andra tendenser: skateboardåkare (även om de är få i rapporteringen) körs på, men inte deras fordon. Mopedister körs också på, men även deras fordon körs också ganska ofta på. Om vi går upp en storleksklass, till motorcykeln, märker vi att tendensen är att fordonet hamnar i centrum oftare än föraren, och sedan drar det iväg ännu mer åt det hållet när vi kommer till bilar/bilister, lastbilar/lastbilsförare, bussar/bussförare, tåg/lokförare osv. I de fall som till exempel bilister och lastbilsförare blir påkörda handlar det också påfallande ofta om situationer där föraren har lämnat fordonet och befinner sig vid sidan av det, antingen för att vederbörande hamnat i en dispyt med en medtrafikant eller för att fordonet har havererat.
Ett intressant fall gäller häst/ryttare, där ryttaren, om resonemanget om ansvar ska fullföljas, fråntas ansvar som utsatt för krockvåld genom att det är fordonet, hästen, som körs på.
Notera nu att själva ansvarsfrågan inte verkar påverka utfallet så värst mycket. Detta kan vi illustrera med en sökning på frasen ”påkörd av x”, där x ofta kan ses som den ansvariga. Påkörd kongruensböjs i utrum, som är det genus som beteckningar för personer, cyklar och bilar har. Fördelningen fordon : förare är som synes nedan på flera sätt likartad: det är till exempel oftast cyklister och bilar som kör på andra (och annat).
| Söksträng | Antal |
| ”påkörd av cykel” | 25 |
| ”påkörd av cyklist” | 263 |
| ”påkörd av skateboard” | 3 |
| ”påkörd av skateboardåkare” | 0 |
| ”påkörd av moped” | 449 |
| ”påkörd av mopedist” | 392 |
| ”påkörd av motorcykel” | 150 |
| ”påkörd av motorcyklist” | 52 |
| ”påkörd av bil” | 8 376 |
| ”påkörd av bilist” | 2 009 |
| ”påkörd av lastbil” | 3 520 |
| ”påkörd av lastbilsförare/lastbilschaufför” | 11 |
| ”påkörd av buss” | 3 416 |
| ”påkörd av bussförare/busschaufför” | 2 |
| ”påkörd av tåg” | 4 031 |
| ”påkörd av lokförare” | 0 |
| ”påkörd av flygplan” | 13 |
| ”påkörd av pilot” | 0 |
| ”påkörd av fartyg” | 70 |
| ”påkörd av sjökapten” | 0 |
| ”påkörd av häst” | 6 |
| ”påkörd av ryttare” | 0 |
Det kan noteras att ”påkörd av häst” här inkluderar påkörd av häst och vagn.
Om vi istället betraktar det, ur ansvarssynvinkel, förhållandevis neutrala ”krockade med x”, kan vi se att fördelningen förare : fordon inte har skiftat sådär jätteradikalt:
| Söksträng | Antal |
| ”krockade med cykel” | 46 |
| ”krockade med cyklist” | 245 |
| ”krockade med skateboard” | 0 |
| ”krockade med skateboardåkare” | 3 |
| ”krockade med moped” | 246 |
| ”krockade med mopedist” | 59 |
| ”krockade med motorcykel” | 67 |
| ”krockade med motorcyklist” | 9 |
| ”krockade med bil” | 4 155 |
| ”krockade med bilist” | 134 |
| ”krockade med lastbil” | 2 736 |
| ”krockade med lastbilsförare/lastbilschaufför” | 0 |
| ”krockade med buss” | 1 370 |
| ”krockade med bussförare/busschaufför” | 0 |
| ”krockade med tåg” | 1 512 |
| ”krockade med lokförare” | 0 |
| ”krockade med flygplan” | 28 |
| ”krockade med pilot” | 0 |
| ”krockade med fartyg” | 6 |
| ”krockade med sjökapten” | 0 |
| ”krockade med häst” | 251 |
| ”krockade med ryttare” | 1 |
I inget fall spelar bestämdheten på beteckningen av den/det som kör eller körs på någon större roll. Nedan ges en specifik genomgång av bil/bilist och cykel/cyklist med framför- och efterställd artikel:
| Söksträng | Antal |
| ”körde på {en bil/bilen}” | 1 890 |
| ”körde på {en bilist/bilisten}” | 30 |
| ”körde på {en cykel/cykeln}” | 124 |
| ”körde på {en cyklist/cyklisten}” | 1 533 |
| ”påkörd av {en bil/bilen}” | 47 714 |
| ”påkörd av {en bilist/bilisten}” | 11 926 |
| ”påkörd av {en cykel/cykeln}” | 120 |
| ”påkörd av {en cyklist/cyklisten}” | 1 215 |
| ”krockade med {en bil/bilen}” | 7 914 |
| ”krockade med {en bilist/bilisten}” | 463 |
| ”krockade med {en cykel/cykeln}” | 36 |
| ”krockade med {en cyklist/cyklisten}” | 363 |
Något som framträder i närmast ovanstående sökning är en något tydligare distinktion mellan förare och fordon. Till exempel används frasen körde på en cykel påfallande ofta om cyklar, utan förare, som hamnat på järnvägsspåret och körts på av tåg.
Vi kan byta ut verb som krocka och köra på mot neutralare sådana som inte behöver ha så mycket med andra trafikslag att göra. Verb som är vanliga att använda om många typer av fordon är de generella komma och stanna, till exempel Då stannade en cykel/cykeln/cyklisten/en bil/bilen/bilisten vid trafikljuset (vi får leva med att sökningen även inkluderar den transitiva typen Polisen stannade bilisten). En sökning på ”kom”/”stannade” ger detta resultat (subjekt före verbet utelämnas ur sökningen av de skäl som anges ovan):
| Söksträng | Antal |
| ”kom {en bil/bilen}” | 9 772 |
| ”kom {en bilist/bilisten}” | 856 |
| ”kom {en cykel/cykeln}” | 124 |
| ”kom {en cyklist/cyklisten}” | 665 |
| ”stannade {en bil/bilen}” | 13 341 |
| ”stannade {en bilist/bilisten}” | 591 |
| ”stannade {en cykel/cykeln}” | 163 |
| ”stannade {en cyklist/cyklisten}” | 105 |
Även med det relativt neutrala verbet komma (till exempel Just då kom en bil/cyklist körande) gäller som synes frekvensordningen bil men cyklist. I fallet med stanna används nästan uteslutande det transitiva varianten med cyklar, där cyklisten stannar sitt fordon (till exempel Hon kom fram till rödljuset och stannade cykeln). Detta kan förklara den höga relativa frekvensen för cykeln som objektsreferent.
Slutdiskussion
Det bör sägas att både bilar och bilister, och cyklar och cyklister, krockar i nyhetsrapporteringen, men skribenterna tenderar att använda metonymi oftare vid många typer av trafikslag (till exempel bilar, bussar och tåg). Detta kan inte uppenbart hänföras till maktbalans, och knappast heller till någon sorts medveten önskan från någon att påverka hur saker begreppsliggörs (metonymin är så vanlig i språket att vi knappast är medvetna om den). Orsakerna är i alla händelser svåra att slå fast (förmodligen ”blev det bara såhär”), men här är ett första försök:
- Kanske beror metonymin på (om vi talar om krocksituationer) vilka ytor som sammanstöter i en kollision mellan fortskaffningsmedel och därmed vilka kroppar (i fysikalisk bemärkelse) som utsätts för våldet. Föraren av cykeln, cyklisten, är nog till exempel den som oftast är mest fysiskt påverkad av kollisionen – cyklisten lider ofta mest skada – medan föraren av bilen, bilisten, inte är det. Jämför till exempel med beskrivningen av verbet påköra i SAOB: ‘stöta emot eller kollidera med’.
- Kanske beror metonymin på vilken aspekt av farkostens framfart man framhäver. Ett exempel är avsiktligheten vid framförandet, som ju har en mänsklig komponent. Bilförare som medvetet prejar cyklister verkar till exempel inte så sällan omtalas som just bilister; åtminstone ges man det intrycket av detta axplock av nyhetsrubriker. Skulle man till exempel kunna tänka sig den alternativa formuleringen ”Bilen smet från platsen utan att stanna” i denna nyhet? Visst låter ursprungsformuleringen ”Bilisten smet från platsen utan att stanna”?
- Kanske beror metonymin på om vi vet vem föraren av fordonet är. Det torde vara självklarare att säga att en viss person krockat om vi vet vem det är, medan fordonet träder i förgrunden om föraren är okänd.
- Kanske beror metonymin på vad vi uppfattar som framträdande. Cyklisten utgör till exempel en stor och väl synlig del av ett cykelekipage, medan en bilist sitter mer dold inuti karosseriet, inuti den metonymiska behållaren. En motorcyklist är å sin sida kanske något mer innesluten i sitt fordon än en cyklist osv.
- Vad skulle man till exempel säga för att uppmärksamma någon, till exempel ett barn, på ett fordon?
- – Titta, en cykel!
- – Titta, en cyklist!
- – Titta, en bil!
- – Titta, en bilist!
- Av ovanstående alternativ framstår i alla händelser inte nummer 4 som mest troligt, om man ska uttrycka sig med underdrift. Se även Walker (2005).
- Vad skulle man till exempel säga för att uppmärksamma någon, till exempel ett barn, på ett fordon?
Den sista punkten, om vad som kan bedömas vara framträdande vid åsynen av ett ekipage, kan också illustreras av några utvalda vägmärken. Först har vi varningsmärke A16, ”Varning för cyklande och mopedförare”, där vi noterar att varningen alltså gäller med avseende på ”cyklande”, dvs. cyklister. (Jämför dock med märke D4 för påbjuden cykelbana, som har en annan innebörd och innehåller en förarlös cykel.) Föraren är synlig och upptar den större delen av ekipaget. I märke A18, ”Varning för ridande”, gäller varningen återigen med avseende på den synliga föraren. I detta fall utgör dock ryttaren en mindre del av ekipaget, och dessutom sitter vederbörande högre upp och skulle i princip kunna undgå krockvåld från lägre fordon.
Nedan har vi istället varningsmärken för mer ”inneslutande” fordon, eller ”behållare”, av olika slag. Det finns intressant nog inga varningsmärken av typ ”Varning för bilist/bil” eller ”Varning för lokförare/tåg”, utan vi får söka oss till andra typer. Vi har A34, ”Varning för kö”, där de köande bilarna verkar sakna förare (de kan iofs ha tonat bakrutorna med spegelfilm, men det är i så fall olagligt; se 21 kap. 19 § i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bilar och släpvagnar som dras av bilar). Sedan finner vi ett exempel på ett förarlöst 1800-talslok i varningsmärke A36, ”Varning för järnvägskorsning utan bommar”.
Kanske är det ur det ovanstående som det har utvecklats en konvention att cykelekipage ofta omtalas som cyklister. Det är dock återigen värt att påminna sig om att detta är trender. Det skrivs fortfarande meningar som En cykel körde på mig när jag gick över gatan, även om de inte är så frekventa, och vi finner också typen Bil påkörd av cykel. Det kan också noteras att inte alla ”förarlösa” fordon noteras lika lätt som bilar i rapporteringen: Hur många gånger har man till exempel inte läst ”… när (en) ambulans kom till platsen”, utan att ifrågasätta varför inte ambulansförarna omtalas? Inte ens när ambulansen förmänskligas till den grad att fordonet på egen hand utför omvårdnadsarbete – till exempel i denna nyhet, där ambulans kom till platsen och tog hand om kvinnan – är det någon som säger ifrån.
Slutligen bör några metodiska problem nämnas: det ena är att verb som köra i en korpuskörning med nyhetstext klart oftast associeras med bilar som subjektsreferenter (sedan kommer bl.a. bussar, lastbilar och tåg). Cykeln associeras främst med ett alldeles eget verb, som inkorporerar färdmedlet, nämligen cykla (visst kan vi använda motsvarande verb som bila, men de är inte lika generella i betydelsen). Medan köra kan ta både fordon och förare som subjektsreferent, tar cykla främst föraren (cykeln cyklade låter lika skumt som bilen bilade), vilket gör att jämförbarheten haltar. Det är alltså svårt att säga att man istället borde ha sökt efter personer som till exempel utsätts för påcykling.
Det andra problemet är att vi använder många fler subjekt är bil, bilist, cykel och cyklist tillsammans med ord som köra, krocka och cykla. Bland de vanligaste orden i språket är pronomen som hon, han, den, det med flera, och dessa bör också beaktas om man ska kunna bilda sig en överblick över användningen av de aktuella verben.
Det tredje problemet är att cykel associeras med cykla, medan en annan typ av cykel (enligt lagen om vägtrafikdefinitioner) inte gör det i lika stor utsträckningen, nämligen elsparkcykeln. Eftersom den personifierande avledningen elsparkcyklist ännu inte har hunnit sätta sig i bruket i samma utsträckning som cyklist (om det nu sätter sig), är det inte så konstigt att nyheterna ofta även talar om att ”elsparkcykel krockade med bil”, ”bil körde på elsparkcykel” etc., utan att vi självklart kan läsa in en maktförhållande i närvaron/frånvaron av just suffixet –ist. Bruket följer då det förvisso inte vanliga men inte heller ovanliga mönstret att ”cyklar” krockar med saker som i rubriker av typ:
Södertäljebilist blev påkörd av cykel på övergångsställe – nu döms han till böter
Noter
[1] Cyklist benämns cyklande i regelverket, bland annat i förordningen om vägtrafikdefinitioner. Denna ordform har dock inte alls lika starkt stöd i bruket som cyklist.
[2] Offentlig toalett i Umeå by Oxiq (Public Domain)
[3] A16. Varning för cyklande och mopedförare, och A18. Varning för ridande by Transportstyrelsen (Public Domain)
[4] A34. Varning för kö, och A36. Varning för järnvägskorsning utan bommar by Transportstyrelsen (Public Domain)
Referenser
Amaral, L. & M. Cançado (2020). Metonymy triggers syntactic argument alternation: VEHICLE FOR CONDUCTOR metonymy as a constraint on lexical-constructional integration. Cognitive Linguistics 31(1), 113–148.
Fausey, C. M. & L. Boroditsky (2010). Subtle linguistic cues influence perceived blame and financial liability. Psychonomic Bulletin & Review 17(5), 644–650.
Walker, I. (2005). Road users’ perceptions of other road users: Do different transport modes invoke qualitatively different concepts in observers? Advances in Transportation Studies A6, 25–33.
Ord och bil 