Livsstilskombin: den som vill vara fin

Sammansättningen livsstil har använts i svenskan sedan 1920-talet. Ordet betydde då, i likhet med nu, ungefär ’sätt att leva sitt liv’ och stod inte sällan tillsammans med attribut som specificerade vilken livsstilsutövning som avsågs (till exempel stram livsstil).

I engelskan är lifestyle ungefär lika gammalt (1910-tal), och det hade vid tiden en liknande betydelse. Senare under 1900-talet började lifestyle användas även i marknadsföring som ett sätt att ge härlighet åt en produkt. I Oxford English Dictionary online finner vi användningen under uppslagsordet lifestyle, n., betydelsen ’[…] designed to appeal to consumers by association with a lifestyle regarded as desirable, glamorous, or attractive […]’. Inte vilken lifestyle som helst, alltså. Denna användning av ordet är belagd sedan 1971, med exempel som life-style magazine, lifestyle marketing och lifestyle brand.

Sannolikt lånades denna glamorösare betydelse av ’livsstil’ in i svenskan vid tiden, och vi finner under början av 1980-talet ordet i form av förled i sammansättningar som livsstilstrend, som bland annat den metalliclackade BMW 518i M får representera i en artikel från 1983. Livsstilsreklamen bjuder under senare 1980-talet på avslappnade ungdomar som dricker läsk (till exempel 1987). Under slutet av 1980-talet får vi också in ord som livsstilstidning och livsstilsbutik. Senare (1990) får vi livsstilsprogram (till exempel Sköna söndag) och livsstilsboende (1992).

Ordet livsstilsbil dyker upp redan under 1980-talet (1988), men vid denna tid avses bilar med högre markfrigång av typ Mitsubishi Pajero. Livsstilsbilen var fram till slutet av 1990-talet i första hand en SUV-liknande bil. Ett 1990-talsexempel är första generationens Honda CR-V från 1997. Ett annat är Mercedes M-klass (W163), som omtalas som livsstilsjeep. Livsstilsbilen var med andra ord förhållandevis ”naturnära”.

Livsstilskombin inträder så ungefär 1998, med en lägre markfrigång och mer fokus på linjeföringen. Auto Motor & Sport testar till exempel den nya Saab 9-5 i december samma år och konstaterar att den är en ”livsstilskombi, en dynamisk bil för aktiva människor”, men ”inte en rymlig laståsna”. En annan bil som ett år senare etiketteras livsstilskombi är första generationens Audi A4 (B5), som i ett begagnattest anges vara ”långt ifrån någon laståsna” trots sitt Avant-utförande. Andra bilar som tilldelades benämningen livsstilskombi är bland andra Rover 75 Tourer (2001), BMW 330i Touring (2001), Volvo V50 (2003), Audi A3 Sportback (2004) och Saab 9-3 SportCombi (2010). Intressant är att även Volvo V70N har kallats livsstilskombi. Ja, faktiskt: andra generationens V70 ansågs av vissa vara detta när den introducerades år 2000. Vid denna tid var ju Volvos 2-/7-/900-modeller fortfarande vanliga som bruksbilar, och med tanke på deras kantigare och präktigare utformning så är det kanske inte så konstigt.

Redan från början har livsstilskombi alltså främst avsett kombibilar som inte i första hand har varit storlastare. De har i stället siktat på att vara snygga och sportiga. Dessa egenskaper verkar hänga ganska tätt ihop med bakluckans lutning, eller snarare D-stolpens lutning: ju mer sluttande, desto mer livsstil. Häng dock inte upp definitionen av livsstilskombi på en sluttande D-stolpe, för den är inget nödvändigt attribut: exempelvis har Mini Countryman kallats livsstilskombi trots sin nästan lodräta bak. Här är det nog i stället design och image i stort som ligger bakom etiketteringen.

Livsstil avser alltså inte alla livsstilar (till exempel en alternativ, hållbar eller ohälsosam livsstil), utan främst en livsföring som innefattar det eleganta, linjesköna, och kanske också det urbana. Något som är desirable, glamorous, or attractive, som sagt. Den som har en livsföring som innebär mycket kylskåpsfrakt gör dock bäst i att undvika den moderna livsstilen.

Noter

[1] Bildinfo: 1984 Mitsubishi Pajero (NA) hardtop av OSX (Public domain)