Bromsklossens hotade T

Den 20 januari 1879 rapporterar Aftonbladet på s. 3 om ett järnvägsmissöde[2]: ett tåg från Malmö anländer till ett snötäckt Skurups station, och man kopplar tillfälligt loss loket från vagnarna för att med detta köra (gå som det hette då) till en närliggande plats för att fylla på kol och vatten. När loket vänder tillbaka mot vagnarna efter uträttat ärende händer detta:

föraren måste gå baklänges med maskinen och snöplogen för att återkomma till Skurup. Då han nu åter närmade sig denna station, kunde han ej hämma farten, emeden is och snö hade samlat sig emellan bromsklotsarne, så att bromsapparaten ej lydde manövrering.

Loket kolliderar med vagnarna, men det språkligt intressanta är att man skriver bromsklots, inte bromskloss. Ordet kloss verkar ha en vag koppling till klot, som ju avser en sorts (klumpig) kula, och vi finner en släkting i engelskans clot ‘klump’. T-stavningen känns alltså någorlunda begriplig, och även om bromsklossar väl aldrig haft särskilt stora likheter med klot, så har de varit desto mer lika andra sorters klossar. Bromsklossar är ju trots allt ett senare fenomen än klossar i allmänhet, så det är väl troligast att det är formen av de senare som avses.

Är då bromsklots en äldre stavning av bromskloss? Nej, det verkar inte så: för det första har det enkla t-lösa kloss (med varianterna klosz, klåss och klåsz) enligt SAOB äldre belägg (1691) än t-varianten klots (med varianterna klodtss, klotts, klotz och klåts), som har belägg först 1700.

För det andra finner vi den t-lösa sammansättningen bromskloss tidigare än t-varianten, närmare bestämt 1865. Vid denna tid kunde man bland annat läsa en serie av sammandrag av det rättsliga efterspel (ransakning) som följde på den uppmärksammade järnvägsolyckan på Sandsjö station (nu Bodafors) 1864, där ett tåg körde in i ett annat varpå flera personer omkom. Även i detta fall ställer snöglopp till med problem för tågets bromssystem, men i Aftonbladets rapportering från den 11 april 1865 (s. 3) är det inte bromsklotsarna som strular, utan bromsklossarna.

Jämför för övrigt med andra ord på –ts, till exempel lakrits och skjuts, som åtminstone sedan början av 1700-talet (lakrits tidigare än så) stundom också har stavats utan t enligt SAOB.

Dagens bromskloss jämförd med gårdagens

Numera är bromskloss bra mycket frekventare än bromsklots (båda orden avser också numera främst skivbromsbelägg): exempelvis står den obestämda pluralformen bromsklossar för nästan 1 300 belägg medan bromsklotsar står för ca 50 i den textsamling med moderna texter jag brukar söka i. Vid slutet av 1800-talet verkar emellertid bromskloss och bromsklots vara ganska jämnstarka, åtminstone i dagstidningstext: 1890 finner jag 4 träffar på bromsklossar, medan bromsklotsar har 6 träffar samma år. (Nu hör det till saken att de bromsklossar som omtalats såklart inte återfinns på automobiler, som ju ännu inte inträtt på scenen, utan på tågens bromsvagnar, och bromskloss har därför hård konkurrens från tågtermen för beläggen: bromsblock.)

Men bromsklots sätter aldrig fart i bruket, och under 1970-talet tappar det rejält till bromskloss i dagstidningstext. Lustigt nog dyker det upp två gånger i Svenska Akademiens ordlistas historia, och ganska sent – i den 12:e och 13:e upplagan från 1998 respektive 2006. Men det tar sig inte för det, och i 14 upplagan (2015) är bromsklotsen utrangerad.

Noter

[1] Bildinfo: Bremsbeläge-abgefahren av Wdwd (CC BY-SA 3.0)

[2] Märk att stavningen av järnväg inte har etablerats vid tiden. Göteborgs-Posten rapporterar till exempel två dagar senare om samma händelse som ett jernvägsmissöde. Detta var för övrigt den stavning av som gällde i första upplagan av Svenska Akademiens ordlista från 1874. Senare under 1800-talet rekommenderas i stället järnväg.

[3] Bildinfo: Toyblocks av Polylerus (Public domain)