Hopskrivna partiklar? PM2,5 och PM10

I texter om partikulära föroreningar från förbränningsmotorer, dubbdäck, vedeldning och annat, uppkommer ibland behov av att smidigt kunna beteckna vad man talar om. I stället för att i en diskussion om luftkvalitet krångla med formuleringar som ”luftburna partiklar som är maximalt 2,5 eller 10 mikrometer i diameter” kan man istället låna engelskans förkortning av Particulate Matter och lägga på maxdiametern.[2] Denna förkortning har använts i svenskan åtminstone sedan slutet av 1990-talet, men efter dieselskandaler och dubbdäcksdebatter har den ökat i bruk.

De överlägset mest frekventa förkortningarna verkar vara PM2,5 respektive PM10, dvs. PM med stora bokstäver, hopskrivning med siffrorna och komma som decimaltecken. Även auktoriteter som Naturvårdsverket använder detta skrivsätt. Vi finner det också i juridisk text, och närmast till hands är väl då Luftkvalitetsförordning (2010:477).

Men en rad andra skrivsätt förekommer, eller skulle kunna förekomma. Ett urval:

PM 2,5 PM 10

PM2.5 PM10

PM_2,5 PM₁₀

PM_2.5 PM₁₀

pm 2,5 pm 10

pm2,5 pm10

pm 2.5 pm 10

pm2.5 pm10

I en nyhet ser vi exempel på särskrivning och decimalpunkt av den ena förkortningen, PM 2.5, och hopskrivning av den andra, PM10. På en kommuns webbplats finner vi särskrivning, PM 10, i rubriken och hopskrivning, PM10, i löptexten. På en annan kommuns webbplats används nedsänkta siffror skrivna i mindre grad och decimalkomma: PM_2,5 och PM₁₀ (vilket verkar vara i linje med ISO-standard). På en tredje kommuns webbplats är det vanlig särskrivning som gäller: PM 2,5 och PM 10. Svensk standard (SS-ISO 25597:2013) kör med hopskrivning och decimalpunkt här: PM2.5 och PM10.

Partikelmått är nu inte den enda beteckning som aktualiserar det fenomen som diskuteras här: uttryck med bokstäver och siffror i kombination. Heter (den lättskötta varianten av) evighetsmaskinen B18A eller B 18 A eller kanske B18 A? Heter M-B-modellen E230 eller E 230 (eller, tidigare, 230 E)? Heter Tjorven KVD440 eller KVD 440? Eller, för att ta ett gammalt tvistefrö: Heter det 850 T5R eller 850 T5-R eller 850 T-5R? I samtliga fall går det att få ett svar genom att betrakta till exempel bakluckan eller en typskylt. I andra fall får man leta efter andra märken. Heter vägen E20 eller E 20? Går man i klass 9A, 9a eller 9 A? Bor man på Kungsgatan 2B, 2b eller 2 B? Vad ska det kallas när Group of eight träffas: G8- eller G 8-möte? Vadhållning om sju hästkapplöpningar under samma tävlingsomgång: V75 eller V 75?

Åter till PM. I Svenska skrivregler (2017), och, för den delen, i Svenska Akademiens ordlista (sedan 2006), är rekommendationen ganska tydlig: det skrivs numera typiskt pm (vilket inte var fallet i till exempel Skrivregler från 1965, då det var PM som gällde) – men detta gäller såklart kortformen av promemoria. I fråga om förkortningen för Particulate Matter får vi gå till avsnitten om speciella uttryck med siffror och bokstäver. Här kan i fråga om sär- och hopskrivning noteras att Svenska skrivregler från år 2000, dvs. från den tid partikelförkortningarna började dyka upp i skrift, rekommenderar att använda mellanrum mellan bokstäver och siffror åtminstone när man bildar nya uttryck av aktuell typ (s. 127). PM 2,5 och PM 10 borde det ha varit i så fall.

Men, om man i stället söker information om fenomenet i den fjärde upplagan av Svenska skrivregler (2017, s. 188), nyanseras bilden: det konstateras till exempel att det inte finns något helt fast skrivsätt. Men skrivreglerna lutar nu dessutom mer åt hopskrivning: om man inte känner till det lämpligaste skrivsättet för aktuella uttryck, så är det enklast att skriva ihop. PM2,5 och PM10 blir det då.

I fråga om komma eller punkt: komma används som decimaltecken i svenskan (Svenska skrivregler 2017, s. 182). Stor eller liten bokstav är knivigare: på s. 160– anges att förkortningar som är etablerade i allmänspråket skrivs med små bokstäver (cd, sms osv.). Men, förkortningar skrivs oftare versalt om de gör det i långivande språk (till exempel IQ). I det senare facket verkar PM ’Particulate Matter’ kunna placeras.

Det vanliga verkar alltså vara det rekommenderade: PM2,5 och PM10.

Referenser

Skrivregler (1965). Nämnden för svensk språkvård. 5 uppl.

Svenska skrivregler (2000). Svenska språknämnden. 2 uppl.

Svenska skrivregler (2017). Språkrådet. 4 uppl.

Noter

[1]  Bildinfo: Förbudsmärke C44. Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon med dubbdäck än moped klass II av Transportstyrelsen (Public domain)

[2] PM2,5 och PM10 beskrivs närmare i Luftkvalitetsförordning (2010:477) som ”partiklar som inte är större än att de kan passera genom ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av [2,5/10] mikrometer”.