Varför heter det rusningstrafik? Ett försök till spekulation

Perioder med hög trafikintensitet betecknas ofta som rusningstider, eller perioder med rusningstrafik. Enligt Det Norske Akademis ordbok heter det för övrigt något liknande, rushtidstrafikk, på norska, medan danskan (se Den Danske Ordbog) använder ett ord som kanske ger ett direktare uttryck för vad det handlar om: myldre(tids)trafik. En av danskan inspirerad påhittad motsvarighet i svenskan skulle vara myllertrafik, där förledet myller– signalerar att det handlar om en större anhopning som är i (viss) rörelse.

”Varför heter det då rusningstrafik?”, undrar många. Trafiken rusar ju inte alls fram i rusningstid, den går snarare långsamt eller står still.

I en notis i Borås Tidning den 8 augusti 1893 som handlar om Minnesotas städer Saint Paul och Minneapolis, konstateras att dessa nu har blivit mogna samhällen. Det våldsamma framrusande som fortfarande förekommer i till exempel Chikago (ja, det förekom även k-stavning under denna tid) – den så kallade rusningstiden – är förbi. Det handlar här alltså om rusning i betydelsen ’hastig tillströmning av människor’.

Under 1920-talet uppträder så rusningstid i trafiksammanhang för att beteckna den tid då trafiken kulminerar. Men inte nödvändigtvis biltrafiken; folk körde inte så mycket bil under denna tid, utan rusningen betecknar snarast människors tillströmning till fots till andra trafikslag, framför allt spårvagnar, bussar och tåg. Notera att denna tolkning får stöd av det första belägg jag finner för rusningstrafik: ”Rusningstrafiken upptages bäst av järnväg och spårväg” (Dagens Nyheter 20 maj 1928).

Substantivet rusning är enligt SAOB en avledning av verbet rusa som betyder ’förflytta sig med hög hastighet’. Det finns också en utvidgad användning i SAOB i artikeln rusa (moment 1 i) som tar fasta på den höga hastigheten: rusa betecknar i denna specialbetydelse att något sker just plötsligt, överilat m.m. Detta är i linje med engelskans rush hour, som enligt Oxford English Dictionary (OED Online, läst den 21 april 2018) är bildat av rush (n.2, adv., and adj.). I likhet med sin svenska motsvarighet kan rush  vid sidan av ‘quick movement’ etc. betyda ’a sudden flow or flood; a surge’.

Frågan är då vad det är som rusar i rusningstid och rusningstrafik. Det verkar ju inte direkt vara fordonens hastighet det handlar om här, utan vi får dels ta fasta på betydelsen ’plötslig’, dels tänka oss att det är människorna och inte fordonen som rusar.

Här kommer mina två, troligen samverkande, tolkningar:

• Det är själva trafikanhopningen som rusar, i den utvidgade betydelsen av rusa: den bildas plötsligt, hastigt och överilat (tänk myller, som på danska).

• Rusningstrafiken är ett resultat av att många människor på samma gång rusar, inte mot guldet som under 1800-talets guldruscher eller mot de potentiella julklapparna som under julruschen, utan mot andra mål, nämligen bilen, bussen eller tunnelbanan (och i nästa led mot arbetet eller hemmet).

Noter

[1] Bildinfo: Sweden road sign A34 av Transportstyrelsen (Public domain)

[2] Bildinfo: Circulation Dingue (Parisian Traffic), Place De Roubaix, Gare Du Nord, Paris, 25 mar 2005 – panoramio av daxtell (CC BY-SA 3.0)

[3] Bildinfo: Rusning vid Stockholm Ö av Okänd fotograf (Public domain)