Formulan som blev formel

Inte så få irriterar sig på användningen av substantivet formula i framför allt reklam för schampo, tvättmedel och sånt. Man tycker att det låter engelskt och att det borde heta formel. Söker man på nätet efter till exempel ”formula”, ”formel” och ”reklam”, får man flera träffar från diskussionsforum och tidningar där upprörda röster höjs. Även språkvården tar upp ordet: Språkrådet har till exempel listan Engelska ord på svenska, som är en lista över engelska ord ”och vad de heter, kan heta eller skulle kunna heta på svenska”. Där anges som möjliga motsvarigheter recept, sammansättning och blandning.

Det ska nu nämnas att reklambruket av formula inte alls är något som förlorade reklamskribenter hittat på under 2000-talet: man finner det faktiskt i recept-betydelsen redan 1937 i en reklamannons från Palmolive, vars creme är tillverkad ”enligt exklusiv formula” (se till exempel SvD:s arkiv).

Nå, formula i recept-betydelsen har alltså sannolikt lånats från engelskan, som i sin tur har lånat ordet från latinet. I Oxford English dictionary (uppslagsordet formula) finns det belägg för betydelse 2, ’recipe’, från 1706. Den svenska motsvarigheten Svenska Akademiens ordbok har inte med formula som uppslagsord, utan här får man gå direkt till artikeln för formel publicerad 1925 för betydelsen ’uppgift på sammansättning av i farmakopé upptagen beredning o. d.’ (betydelsemoment b). Det första belägget är från 1734; på den tiden hämtades det sannolikt från tyskan.

Så till saken: den motorintresserade vet att formel även ingår i beteckningar för biltävlingar, till exempel i Formel 1. Denna formel har inte så mycket med kemi att göra, utan är snarast en formel (dvs. ’samling, uppsättning’) regler som anger begränsningar av bland annat bilarnas motoreffekt (första belägg för denna formula anges för övrigt till 1927 i Oxford English dictionary). Dessa regler formulerades efter andra världskriget, och det första loppet kördes 1948 (eller 1950, om man bara inkluderar världsmästerskap). Nästan samtidigt med huvudklassen skapades juniorklassen Formel 2, som senare ersattes av Formel 3000 (för cylindervolymen 3000 cc), osv. osv. (läs mer här och här).

Men Formel 1 har väl alltid hetat just formel 1, och inte formula 1, i svenskan? Nej, icke. I samband med de första formel-loppen talas det om formula också i svensk press: den 5 oktober 1951 skrivs det till exempel i SvD om ”minskning av cylindervolymen för stora klassen formula 1”. I motorsporttidningen Bilsport 1/1962 finns det också en artikel om ”racerbilar enligt Formula 1”, och i 1/1963 talas det om ”Nya riktlinjer för Formula 1–3”. Så sent som 1977 finner man att De Tomaso Panteras vägkontakt och direktstyrning närmast ”påminner […] om en Formula-bil” (Bilsport 8/1977, s. 28) – i övrigt i detta nummer talas det emellertid om formel.

Även formel 1 förekommer faktiskt i dagspress redan 1951, så de båda formerna lever uppenbarligen parallellt ända fram till i dag (i denna text från den 23 maj 2017 kan man till exempel läsa att champagne ses vid bland annat ”Formula 1-tävlingar”). I dag är dock formula en närmast utrotad form, i alla fall inom den på svenska omskrivna motorsporten.

 

Noter

[1] Bildinfo: Stirling Moss beim GP von Europa auf dem Nürburgring 1961 av Lothar Spurzem (CC BY-SA 2.0 de)